
Du undrar säkert varför vithajen gör ytsprång. Något som har uppmärksammats på TV världen över genom BBC, Disovery Channel och Animal Planet. Detta fenomen är inte endemiskt till Sydafrika. Vithajen hoppar över allt i välden. Däremot ser vi väldigt mycket mer av detta beteende i Sydafrika och framförallt i False Bay och Mossel Bay. Dyer Island utgör dock inget undantag för vithajens spektakulära ytsprång.
Mest känd för denna aktivitet är dock Seal Island vid False Bay. Under november och december föds de sydafrikanska sjölejonen och omkring ett halvår senare under maj och juni lär sig sjölejonungarna att jaga. Peak för denna spektakulära predation sker mellan juni och augusti med ca 6-7 synliga ytsprång per dag. Sjöljeonen jagar utanför False Bays mynning, ett inlopp om ca 2,5 mil brett.
Sjöljeonen lämnar Seal Island i False Bay via en plats som heter launch pad i små grupper om 5-20 individer. Platsen som sjölejonen tar sin avfärd ifrån ligger vid Seal Islands södra spets och det är här som vi ser mest aktivitet. Sjölejonen spenderar ca 2-3 dagar ute till havs individuellt i jakt på fisk innan de kommer tillbaka enskilt eller i mindre grupper om 2-3 individer.
En större del av ytsprången sker mot enskilda individer på väg hem till ön eller genom genomsprängningar av dessa små grupper om 2-3 individer på väg tillbaka till Seal Island. Det är mycket svårare för sjölejonen att bilda grupper ute till havs än vid öns södra spets. Därför utgör hemkomsten till ön en mycket större risk för sjölejonet dels på grund av detta men även pågrund av dåsigheten som uppstår av flera dagars ätande. Ett ungt sjölejon saknar även erfarenhet av att simma i grupp för att ta del av de signaler som övriga sjölejon uppvisar om en vithaj finns i närheten eller hur man ska hantera vithajens attack då den väl sker.
Vithajen jagar främst under soluppgångens två första timmar och minskar sin jakt dramatiskt medans solen stiger och ljusets penetration i vattenkolumnen ökar. Enligt studier som man gjort vid Seal Island i False Bay visar det sig att sjölejonen kan se skuggan ca 4-5 meter ner i vattnet efter en vithaj under dagen och under fullmåne 0,5 meter ner i vattenkolumnen. Sikten för skymmningsljus och morgonljus är ca 2-3 meter. Detta är alltså avståndet som sjölejonet måste reagera på innan vithajen biter tag i sitt byte. Vithajen har ett visuellt övertag mot sjölejonet då den kan patrullera sitt byte 95 meter nedanför.
Sjölejonet avsöndrar i första hand ljud som vithajen reagerar på för att kunna lokalisera sjöljeongruppen. Vithajens mörka ovansida och ljusa undersida kompenserar dess ljusbrytning i det mörka och grumliga vattnet vilket gör det mycket svårt för sjölejonet att se dess skugga. Sjölejonet å andra sidan som befinner sig vid ytan producerar en siluett som vithajen kan singla ut. Allt detta resulterar i att vithajens sannolikhet att fälla sitt byte under skymmning och morgonljus överstiger 55 % men under dagstimmarna då ljuset tränger längre ner i vattnet sjunker sannolikheten under 40 % för att vithajen att lyckas med sitt angrepp. Dessa predationsförsöks mönster påminner mycket om de som man finner hos landlevande däggdjur statistiskt.
Vithajens fart under ett ytsrpång är inte vetenskapligt fastställd men enligt beräkningar baserade på flera hundra videoklipp av ytsprång har man konstaterat att vithajen når en hastighet på ca 35 km/h vid ytsprånget. De flesta ytsprång sker ifrån 25-30 meters djup då vithajens visuella avstånd är 150-170 meter. Studier visar även att sjölejonets reaktionstid är 0,1 sekund då vithajen angriper under skymningstid mot ett sjöljeon vertikalt i 90 graders vinkel eller diagonalt i 45 graders vinkel ifrån djup om 25-30 meter. Vithajen färdas under 3 sekunder över en vattenmassa på närmare 40 meter då vithajen angriper sitt offer från en 45 graders vinkel. För att vithajen ska uppnå en hastighet som krävs för att stiga ur vattnet behöver den dock inte mer än knappt 4 meters språng. Då ett sjölejon kan upptäcka en vithaj visuellt i 2,6-3 meter djup vatten uppskattar man att vithajen angriper sjölejon från minst 7 meters avstånd vid dessa ytsprång under skymnings- och morgontimmarna.
Ny studie av Neil Hammerschlang, intressant!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar